När Hammarby Sjöstad byggdes var det med miljövisionen att området skulle vara ”dubbelt så bra”. Forskningsresultat från KTH visar att man i planeringen av den nya stadsdelen lyckades lyfta integreringen av miljöarbetet till en ny nivå, både nationellt och internationellt. Men man kunde ha nått ännu längre, menar Sofie Pandis Iveroth som utvärderat Hammarby Sjöstads miljöprofilering.

1992 började man planera den nya stadsdelen, och 1996 kom miljöprogrammet till. Kärnan i programmet var att koppla ihop infrastuktursystem som sophantering, vattenrening, värme och el och se till att dessa fungerar tillsammans på ett optimalt sätt, den så kallade Hammarbymodellen. Man ville minimera områdets energianvändning, främst genom att använda restprodukter från sekundär energi. Analyser visar att målet att 80 procent av det utvinningsbara energiinnehållet i avfall och avloppsvatten ska utnyttjas är uppfyllt.

Men det finns forskning som visar att den här typen av åtgärder inte ger hållbarhet på lång sikt eftersom man låser in sig i sociotekniska system. Det är svårt att ta in ny teknik i ett befintligt system, och den problembilden finns både i Hammarby Sjöstad och på andra ställen.

– Ett exempel är solpaneler, vilket föreslogs men inte blev av. Staden är nämligen beroende av att förbränna sopor. Soporna genererar värme året runt, även på sommaren när solpaneler skulle haft sin peak. Man kunde ha löst det med värmelagring, men bolagen som jobbar med värme, vatten och el hade redan gjort sina inversteringar och var inte motiverade att ställa om, säger Sofie Pandis Iveroth.

Källa: KTH

I en studie från Lunds universitet har forskare för första gången rekonstruerat solaktiviteten under den senaste istiden.

Studien visar att det regionala klimatet påverkas av solen och det ger möjlighe­ter att bättre förutsäga ett framtida klimat i till exempel Sverige.

Genom att analysera spårämnen i iskärnor på Grönland och droppstenar från Kina har forskarlaget kunnat rekonstruera solaktiviteten vid slutet av den senaste istiden, cirka 20 000-10 000 år se­dan.

Under den här tiden var Sverige täckt av en stor inlandsis som sträckte sig ner till norra Tyskland och havsnivån var mer än 100 meter lägre än idag på grund av att vattnet låg på land som glaciäris.

Forskarna har visat på ett oväntat samband mellan solaktivitet och klimat­förändringar. Studien visar att solens variation påverkar klimatet på samma sätt oavsett om klimatet är extremt, som under istiden, eller som idag.

-Studien visar dels att förändringar i solaktiviteten inte är något nytt och dels att solaktiviteten på­ver­kar klimatet, framför allt regionalt. Förståelsen för processerna gör att vi kan skapa bättre prog­noser för till exempel Sveriges framtida klimat, säger Raimund Muscheler, docent Lunds universitet och medförfattare till studien.

Källa: Lunds universitet

En ny lag om forskningsdatabaser ska göra det möjligt för statliga universitet, högskolor och andra statliga myndigheter att bygga upp databaser med personuppgifter som ska kunna användas i forsk­ningsprojekt.

Det förslår registerforskningsutredningen i sitt betän­kande, Unik kun­skap genom register­forsk­ning (SOU 2014:45), som överlämnades till Utbildningsdepartementet i slutet av juni.

Utredningen föreslår flera åtgärder, bland annat att de registerhållande myndigheterna, särskilt Sta­tistiska centralbyrån (SCB), i sina instruktioner får till uppgift att bistå forskningen med data, samt att det skapas en central forskningsserviceenhet inom SCB.

Utredningen föreslår dessutom förenklat förfarande för lokala etikprövningsnämnderna när det gäl­ler forskning som endast innebär behandling av anonymiserade uppgifter från myn­dighets­register.

Vidare föreslås en lagändring som innebär att kodnycklarna för anonymiserade personuppgifterna ska bevaras hos myndig­heten under tjugo år, med möjlighet till förlängning därefter.

Syftet är att underlätta uppdatering och annan komplettering av uppgifter som har lämnats ut i ano­nymiserad form.

Källa: Utbildningsdepartementet

Det krävs investeringar på 50 miljarder kronor om nio av tio svenskar ska få tillgång till fiber till hemmet eller före­taget år 2020.

Det visar en utredning gjord av IT&Telekomföretagen, Skanova, Svenska Stadsnäts­fö­re­ningen och Sveriges Kommuner & Landsting.

De 50 miljarderna är uppdelade på ca 40 miljarder för accessfiber (lokalt fibernät) samt 10 miljarder för att binda samman alla dessa.

En aspekt som rapporten lyfter fram är utmaningen i att huvuddelen av det fiberbredband som kvar­står att bygga ut är till villahushåll och boende på landsbygden. I jämförelse med tätbebyggda områ­den med fler­fa­miljshus så kostar denna utbyggnad betydligt mer per hushåll.

Det finns en viss potential att göra ytterligare effektiviseringar i utbyggnaden.

Dock vill rapporten un­derstryka att det, för att eventuella ytterligare effektiviseringar skall kunna ske, krävs att olika aktörer samverkar på ett konstruktivt sätt för att uppnå optimala förutsättningar för utbyggnad av infrastruktur.

Källa: IT&Telekomföretagen

Över 80 procent av alla läkemedelskandidater som tas fram inom läkemedelsindustrin har problem med för låg lös­lighet och ratas därför senare under utvecklingsfasen.

Nu visar studier vid Uppsala universitet på ett nytt material (Upsalite) som har stor potential för att ge en vi­da­reut­veckling av dessa ratade läkemedelskandidater.

Materialet, som är en alkalisk jordartsme­tall, visar sig ha den störs­ta yta per vikt som nå­gonsin upp­mätts bland dessa metaller.

Det här ger läkemedelsföretagen möjlighet att öppna sina bibliotek av läkemedelskandidater och pröva vilka som går att förbättra med det nya materialet, me­nar forskarna.

-Förhoppningsvis kan det förhållandevis snabbt leda fram till en rad nya läkemedel, säger Maria Strøm­me, professor vid Uppsala Uni­ver­sitet.

Källa: Uppsala universitet

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att stamceller inne i tandens mjuka delar har ett ovän­tat ursprung, nämligen nerver.

Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, bidrar till nya kunskaper om hur tänderna bildas, hur de växer och hur de kan reparera sig själva.

– Vi har identifierat en hittills okänd typ av stamceller, som helt oväntat hör till nerver i tanden – nerver som i vanliga fall mest associeras med tandens extrema smärtkänslighet, säger Kaj Fried, institutionen för neurovetenskap, en av de ansvariga forskarna bakom studien.

Forskarna upptäckte att unga celler som från början är en del av nervernas stödjeceller (så kallade gliaceller) lämnar nerverna tidigt under fosterutvecklingen.

Cellerna blir till både bindvävsceller i tandens pulpa och till odontoblaster, de celler som producerar det hårda dentinet under emaljen.

Det är ännu inte möjligt att utveckla nya tänder hos vuxna individer, men upptäckten av en ny typ av stamceller bidrar till den kunskap och teknologi som krävs för att det på sikt ska bli möjligt.

Källa: KI

En studie från Karolinska Institutet ger stöd för att förlossningssättet kan ge ett avtryck i arvs­mas­san i det nyfödda barnets stamceller.

Upptäckten kan vara viktig för att förstå varför personer födda med kejsarsnitt statistiskt sett har en ökad risk för immunologiska sjukdomar.

De biologiska mekanismer som predisponerar ett foster eller nyfödd till sjukdomar senare i livet är komplexa och beroende av både arv och miljö under uppväxtåren.

-I den här studien har vi intres­serat oss för om just förlossningssättet kan påverka på cellnivå i form av epigenetiska förändringar i DNA, säger Tomas Ekström professor i molekylär cellbiologi.

Fortfarande är det dock oklart om den så kallade epigene­tiska mekanismen är tillfällig eller kvarstår under längre tid.

Epigenetiska förändringar i cellernas DNA uppstår genom att miljöfaktorer påverkar hur arvsmas­san avkodas utan att den genetiska koden i sig ändras. På detta sätt kan gener slås på och av för att anpassa kroppens funktioner efter omgivningens behov.

Idag vet forskarna att stress, gifter eller kost kan leda till epigenetiska förändringar, som i vissa fall till och med tycks kunna gå i arv till nästa generation. 

Källa: KI

Enligt WHO är buller det som påverkar hälsan mest efter luftföroreningar. Men lagstiftningen kring buller är otillräcklig. Rapport visar hur bull­rets negativa hälsoeffekter skulle kunna minska. Många lösningar passar bäst i täta städer.

De flesta av oss är inte medvetna om att bilar utvändigt idag bullrar lika mycket som de gjorde för 40 år sedan. De tunga fordonen har däremot blivit något tystare.

Antalet bullerexponerade individer i våra städer är fortsatt högt. Trafikbuller kopplas idag samman med stress­relaterade hälsoproblem som stroke och hjärtsjukdomar.

– Under senare år har det vetenskapliga underlaget för bedömningen breddats väsentligt. Men lag­stift­ningen för att skydda boende för ohälsosamma bullernivåer är helt otillräcklig, säger Tor Kihl­man, professor emeritus i teknisk akustisk vid Chalmers.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Årlig blodtryckskontroll kan öka chanserna att tidigt fånga upp patienter med Parkinson eller Lewy Body demens, vars minne och kognition riskerar att ta skada. Det menar forskare vid Lunds univer­si­tet med stöd i bland annat en ny avhandling.

Blodtrycksfall och lågt blodtryck är vanligt bland Parkinson- och Lewy body de­mens-patienter, men patienterna har svårt att upptäcka det själv eftersom det oftast sker utan sym­tom.

Det lägre blodtrycket kan ge upphov till fallskador, och det minskar också hjärnans syresätt­ning vil­ket kan försämra hjärnans funktion och kapacitet.

Tidigare och pågående studier vid bl.a. Skånes uni­versitetssjukhus visar att patienternas minne och kognition kan påverkas.

Källa: Lunds universitet

Barn som bor på bondgård med mjölkproduktion har bara en tiondel så stor risk att utveckla allergi jämfört med landsortsbarn som inte bor på mjölkgård.

– Gravida kvinnor borde ut på bondgårdar och peppa upp sitt barns immunsystem, säger forskare vid Sahlgrenska akademin.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie följt 65 friska, nyfödda barn under tre år för att studera hur immunsystemets mognad påverkar risken att utveckla allergier. Samtliga barn bor på landsbygden i Västra Götalands-regionen, hälften av dem på bondgård med mjölkproduktion.

Allergiska sjukdomar har ökat dramatiskt i västvärlden. En orsak tros vara att barn idag är mindre utsatta för mikroorganismer och drabbas av färre infektioner, vilket försenar immunsystemets mog­nad och ökar allergirisken.

Källa: Göteborgs universitet

Kroppens angripare är smartare än vad som tidigare varit känt. Ny forskning visar hur luftvägs­bak­terier kan hjälpa varandra med påfyllnad av livsnödvändigt järn. Därmed ökar bakterierna sina över­levnadschanser, något som kan ske på bekostnad av den drabbades hälsa.

Bakterien Haemophilus influenzae är en luftvägsbakterie som bl.a. orsakar öroninflammation och försämrad prognos för KOL-patienter. I mer sällsynta fall kan den också leda till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
– Genom att ta hjälp av ett särskilt protein kan Haemophilus-bakterierna mata varandra med järn och på så vis gynna sin överlevnad i människokroppen. Att bakterierna kan samspela på detta vis är en ny upptäckt som påverkar framtida forskning och utvecklingen av vaccin och behandlingar, berättar Kristian Riesbeck, överläkare och professor vid Lunds universitet.

Alla levande organismer i kroppen behöver järn för att klara sin överlevnad. Järnet kan fångas upp via proteiner som cirkulerar i blodet. Tidigare forskning, bl.a. från samma forskargrupp, har visat att bakteriernas ytskikt utformats så att proteiner av rätt typ kan fästa där.

– Järnet är hårt bundet i kroppen men bakterierna försöker på olika vis att komma åt det, förklarar Kristian Riesbeck.

Källa: Lunds universitet

Kvinnor och män använder stadsmiljöer på olika sätt, men det är framförallt manliga normer som styr hur våra städer utformas och tas om hand. Resor och snöröjning är två bland flera tydliga ex­empel på de visar en avhandling från KTH.

Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kom­mu­ners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete.

Han nämner ett par exempel för att förklara hur strukturer kring genus styr hur vi använder stads­mil­jöer.

– Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollek­tivtra­fik, långa eller korta resor? Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen. Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén.

Källa: KTH

Hälften av allt vatten som går in i reningsverken skulle egentligen inte behöva renas. Samtidigt släpps orenat vatten ut i vattendragen när ledningsnäten överbelastas.

Med bättre övervakning och styrning av vatten och avloppsledningsnät kan man snabbare åtgärda fel i nätet och spara både miljö och pengar.

Med hjälp av statistisk modellering, baserat bland annat på drifttillstånd och väderdata, ska IVL Svenska Miljöinstitutet och företaget Cactus Uniview analysera flera kommuners vatten- och av­loppsledningsnät.

– Det finns all anledning att se över driften av kommunala avloppsnät, men hittills har det varit dyrt och omständigt. Det här är ett smart och enkelt sätt att diagnosticera fel och avvikelser, säger Fredrik Persson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Med den här metoden kan man snabbt upptäcka förekomsten av ovidkommande vatten i Sveriges ledningsnät, vilket efter åtgärd skulle innebära energibesparingar i storleksordningen 100GWh – motsvarande energiförbrukningen för 5 000 normalstora villor under ett år eller 75 miljoner kro­nor om året.

Källa: IVL

De övergripande konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina beskrivs i en ny FOI-rapport. Det finns inte någon väg tillbaka till situationen före krisen.

En ny strategisk situation kan skönjas som leder till ökad konfrontation och spänningar, poli­tiskt ekonomiskt och mili­tärt. Det internationella systemet förändras.

– Krisens konsekvenser på Krim och i östra Ukraina har fått mycket uppmärksamhet under våren, men vi vill peka på de möjliga effekterna för det internationella systemet, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI och en av redaktörerna för rapporten.

Konturerna av en ny strategisk situation börjar framträda, men de långsiktiga konsekvenserna är än­nu oklara. Snabb dynamik och växelverkan mellan olika faktorer i denna situation gör prognoserna osäkra. Medan finansmarknaderna kan reagera blixtsnabbt så förändras energiförsörjningen, kultur­mönstren och militära förmågor under år eller decennier.

– Ryssland är på väg mot ett än mer auktoritärt styre. Man har valt strategiskt avskildhet i sina in­ter­nationella relationer och sätter ryska intressen i främsta rummet. Tron på militära lösningar är stark, säger Gudrun Persson, redaktör för rapporten och expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik.

Källa: FOI