Forskare vid KTH har studerat hur den vattenburna kollektivtrafiken kan tänkas fungera i framtiden i Sveriges huvudstad. De har bland annat studerat om fler kollektivresor på vattnet kan sänka belast­ningen på den landbaserade kollektivtrafiken.

Och om det går att öka resorna på vattnet utan en ökad mil­jö­be­lastning som följd. Svaren blev posi­tiva. Resultaten gäller inte bara för Stockholm, utan även andra kust­nära städer i Europa och övriga värl­den.

Källa: KTH

Vid Parkinsons sjukdom är det de dopaminproducerande nervcellerna, som styr kroppens mo­to­rik, som för­tvinar. Nya behandlingsmetoder har oftast varit inriktad på att rädda just des­sa cel­ler.

Nu har forskare vid Lunds universitet istället angripit sjukdomen med hjälp av ett specifikt protein (Sigma-1 receptorn) som aktiverar hjärnans ”to­tal­för­svar”.

Åtgärden ger en rad effekter – den bromsar sjukdomsförloppet och åter­stäl­ler sam­tidigt förlo­rade motoriska funktioner. Studierna är gjorda på möss men kli­niska försök på människor är inte av­lägsna.

Källa: Lunds universitet

Havsbaserad vindkraft i drift utgör ingen risk för det känsliga torskbeståndet i Kattegatt. Det visar forsk­ning vid Chalmers. Det går också att undvika negativa effekter för torsken under byggtiden av vind­kraftsparken Katte­gatt Offshore.

– Men man bör inte bygga vindkraftverk till havs under den tid då torsken leker. Då ökar riskerna betyd­ligt, säger forskaren Linus Hammar.

Studien visar att om Kattegatt Offshore anläggs med hänsyn till torskens parningstid samt med tek­nisk dämpning vid pålningen, uteblir de negativa effekterna helt under byggprocessen.

Källa: Chalmers tekniska högskola